Remissvar: Promemorian Allmän ytregistrering och skydd av personuppgifter i registret

Datum

2026-10-15

Diarienummer

YSM 2026/1020

Remissinstans till

Ytmiljödepartementet (fiktivt)

Ytskyddsmyndigheten har tagit del av promemorian och lämnar följande yttrande.

Myndigheten tillstyrker att ytregistret görs mer tillgängligt för allmänheten. Ett register som visar vilka ytor som är skyddade och vilken ytklass de har bidrar till transparens i en marknad där köpare annars har svårt att bedöma skyddets kvalitet. Myndigheten vill dock påpeka att öppenhet och skydd av personuppgifter måste vägas mot varandra, och att promemorian i den delen inte är tillräckligt utförlig.

Nationella ytregistret innehöll 2025-12-31 totalt 48 312 registrerade ytor. Myndigheten har tidigare konstaterat att uppgifter om en yta ofta går att koppla till en fysisk person, eftersom ytan är kopplad till en fastighet och en ägare. Promemorian föreslår i paragraf 3 att uppgifter om ägare ska vara offentliga. Myndigheten avstyrker detta i den delen.

Enligt paragraf 4 ska registret innehålla uppgifter om ytans väderstreck, area, lutning och ytklass. Myndigheten tillstyrker dessa uppgifter. Myndigheten vill dock peka på att kombinationen av adress och ytklass kan avslöja uppgifter om hushållets ekonomi, eftersom en högre ytklass ofta förknippas med dyrare underhåll. En sådan koppling bör övervägas särskilt.

Promemorians avsnitt 5 föreslår att personuppgifter ska gallras fem år efter att ytan avregistrerats. Myndigheten förordar en kortare frist, eftersom uppgifterna behövs för tillsyn endast så länge ytan finns och de anmälningar som gäller den. Myndigheten föreslår en frist om två år efter avregistrering, med undantag för uppgifter som krävs för att fullgöra dokumentationsskyldigheten i YSFS 2019:4 under tio år.

Myndigheten noterar att promemorian inte anger den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter i registret. Förslaget bör kompletteras med en hänvisning till dataskyddsförordningen, EU 2016/679, och till de bestämmelser i dataskyddslagen som gäller för myndigheten. Myndigheten anser också att ändamålet måste beskrivas så noga att det inte kan utvidgas utan ny författningsreglering.

Som alternativ föreslår myndigheten att offentligheten begränsas till aggregerade uppgifter per kommun och ytklass, samt till uppgifter om ytor som tillhör offentlig verksamhet. Uppgifter om privata ytor bör endast kunna lämnas ut i den utsträckning som följer av offentlighets- och sekretesslagen och efter särskild prövning. Ett sådant alternativ ger allmänheten information om skyddets utveckling utan att enskilda ytor kan identifieras.

Förslaget bedöms medföra kostnader för myndigheten för teknisk anpassning av registret. Myndigheten uppskattar kostnaden till cirka 1,4 miljoner kronor för införande av spärrar, loggning av åtkomst och en ny utlämningsfunktion. Kostnaden bedöms rymmas inom Nationella ytregistret, som planerades till 55,3 miljoner kronor under 2026.

För verksamhetsutövare innebär förslaget att en möjlighet att begära sekretess för enskilda ytor införs. Myndigheten välkomnar möjligheten. Den handläggningstid som gäller i dag, med median 23 dagar mot ett mål på 30 dagar, bör inte påverkas av sekretessprövningen. Myndigheten förutsätter att prövningen ryms inom den tiden.

Sammanfattningsvis tillstyrker Ytskyddsmyndigheten förslaget i de delar som avser tillgänglighet och teknisk utveckling av registret. Myndigheten avstyrker offentliggörande av ägaruppgifter, förordar en kortare gallringsfrist och vill att den rättsliga grunden och ändamålet för behandlingen beskrivs tydligt innan förslaget går vidare.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Kerstin Wallgren efter föredragning av chefsjuristen Linnéa Forsberg.

Sidan senast uppdaterad 2026-10-15